Wallpaper Clock i Ubuntu

Screenlets vara eller icke vara är ju personlig smaksak. Jag för min del har jag aldrig gillat det. De är i vägen, tar plats. Det ser ofta ut som en instrumentbräda i en båt, tycker jag.

Men jag har velat ha en klocka som skrivbordsbakgrund på min bärbara. En så kallad WallpaperClock. De som finns att ladda ner är för påträngande och dominerade tycker jag. Så jag gjorde en ”svag”och enkel klocka själv till min bärbara maskin med Ubuntu Studio.

Bilden är i skala 1:1. Jag vet inte om alla ser det men klockan är typ 20 i 2, månad 8, den 25 och dagen är tisdag.

Fördelen med en Walpaperklock är att det inte är en applikation på skrivbordet, utan en klocka i bakgrunden som du kan lägga ikoner, foldrar över som en vanlig skrivbordsbakgrund.

Förutsättningarna för att kunna använda WallpaperClock och göra egna i Ubuntu är ”Screenlets”, finns att ”Ladda ner under lägg till/ta bort program”.

Öpnna ”Screenlets”, ligger under ”Tillbehör”.

• Välj WallpaperClock.
  
• välj installera i menyn till vänster och….
  
• OK när frågan kommer om du vill installera screenlets.
  
• Screenlets kommer lägga en ikon på notifieringsytan när du startar den. Där kan du välja screenlets, och tex WallpaperClock.

Okej, nu så används ett fil format för WallpaperClock på Windows som heter WCZ som också Screenlets kan använda. Formatet WCZ är helt enkelt en ZIP fil som är omdöpt till WCZ. Nu så ska det gå att installera WCZ genom att dra den över klockikonen (som jag dolde tidigare i texten). Man får ett svar typ ”Installationen gick bra, men om det inte gick bra installera Unzip”, det låter ju inte övertygande, eller som programmet vet vad den gjort eller gör i huvud taget. Och det brukar inte funka heller, så osäkerheten är ju befogad. En installerad WallpaperClock läggs i foldern ”.screenlets/WallpaperClock/wallpapers” i din hemkatalog, upppackad med foldernamnet ”namnet på klockan.wcz”, jag har precis kollat och foldern behöver inte heta ”namn.wcz” i Ubuntu, utan bara ett namn.

Det enklaste sättet installera en klocka är att packa upp WCZ filen (som är en vanlig ZIP fil) och lägga klockan i en folder med ”namnet på klockan” i ”.screenlets/WallpaperClock/wallpapers” i din hemkatalog.

Klockor finns här gratis och en del kräver registrering: http://www.vladstudio.com/wallpaperclock/
(inget i min smak, men jag laddade ner en klocka för att kolla hur de var gjorda).

För att se och kunna välja installerad WallpaperClock i Ubuntu:

• Starta ”Screenlets”.

• I vänster menyn välj ”Re-start all”.

• Skrolla ner till botten av alla sceenletts som visas i samma program, klicka på WallpaperClock (du ska nu få en liten klockikon på skrivbordet, antagligen så gömmer den sig den i översta vänstra hörnet av skrivbordet första gången du gör detta.

• Musmarkör över klockikonen, höger musknapp, meny kommer upp, välj ”Properties”/”Option”/Clock………Current Wallpaper Clock. Där borde klockorna dyka upp efter Re-start all.

Jag tycker att det är fult med ikonen så man kan ställa in så att den döljs och visas bara vid mouseover (om man vet var den ligger på skrivbordet, kom ihåg det) höger musknapp, meny kommer upp, välj ”Properties”/”Option”/clock……….”Hide when mouse not over”. Ikonen läggs inte på skribordet efter omstart, men WallpaperClock laddas i alla fall. Stänger du klockikonen så stänger du inte av WallpaperClock som du har som skrivbordsbakgrund, bara så att du vet.

Hur fungerar den då.
Det är helt enkelt ett litet program i screenlets som laddar in PNG bilder ovanpå en skrivbordsbakgrund. PNG används eftersom den har alpha kanal. Så om du har en liten klocka, stort som ett frimärke så kommer bildytan för minutvisaren vara lika stora som den skärmupplösning du väljer att använda. I min klocka så är minutvisaren bara en ”prick”, så pricken är placerad på rätt ställe på 59 bilder olika bilder som har en bildyta på 1280×800, en flugskit på ett A4 kan man säga.

Så….

En klocka kan bestå av dessa bilder….

Skrivbordsbakgrundsbild:
bg.jpg

Klocka:
minute0.png —–> minute59.png
hour0.png —–> hour23.png (för en digital klocka)
hour0.png —–> hour59.png (för en klocka med visare)
am.png
pm.png

Kalender:
day1.png —–> day31.png
weekday1.png —–> weekday7.png
month1.png —–> month12.png

Månfas
moonphase1.png —–> moonphase30.png

Tecken
zodiacAquarius.png
zodiacAries.png
zodiacCancer.png
zodiacCapricorn.png
zodiacGemini.png
zodiacLeo.png
zodiacLibra.png
zodiacPisces.png
zodiacSagittarius.png
zodiacScorpio.png
zodiacTaurus.png,
zodiacVirgo.png

Det som man inte vill ha på sin desktop är bara att utesluta.

En INI fil för klocka för visare (endast för Windows)
Eller en INI fil för digitalklocka (endast för Windows)
INI fil kan skapas här: http://www.vladstudio.com/wallpaperclock_create/ini_generator.php

Alla bilder ska ha den storlek som du har som skärmupplösning och för Windows den skärmupplösningen som också tas upp i INI filen, utom bilden som jag tar upp här under, som är mindre.

preview200×150.jpg ( previewbild på bg.jpg, endast för Windows tror jag)

Om man nu ska göra något eget så behöver man ju inte bara tänka ”klocka”, det är bara bilder som läggs på och byts ut under vissa tidsintervaller.

• Minuter = fåglar, insekter, mönster som flyttar sig på skärmen o.s.v.

• Timmar = blomma som slår ut eller växer, vatten som stiger i ett vattenglas, bildspel, jordens och månens rotation o.s.v.

• Månader = årstiderna, stor kalender för respektive månad o.s.v.

Man kan göra mycket, tex få ungarna/ungen att teckna en urtavla som skrivbordbakgrund, teckna stora och lilla visaren på ett lager med alpha, sen så vrider du visarna för varje minut (flytta visarens origo till centrum av urtavlan) i ett grafiskt program och sparar ner dem för varje minutbild som separata PNG bilder. Sen har ungarna/ungen en egen tecknad klocka som funkar på sin egen dator. (en 16 åring unge kommer dock bli föga imponerad).

Ett tips är att jobba först och främst i ett vektorprogram (om inte iden just kräver bitmapp editering), tex Adobe Illustrator och InkScape (gratis) renderar ut underbara transparenta PNG-er, utan att antialiasing behöver ske mot den färg man tänker använda. Klockrena alphor.

Smolk i bägaren. På min bärbara så har skärmen börjat blinka till var 15 sekund eller så. Jag fick en del planer på en del projekt jag skulle starta när jag gjorde min första klocka, om detta är direkt relaterat till Screenlets så kommer jag leta efter andra lösningar, vanlig XML tex.

/Tommy Hjalmarsson

En linuxanvändare formas…

Rulla upp fönstret i titellisten (Ubuntu)

En sak som Ubuntu studio alltid haft som standard är att vid dubbelklick på ”titellisten” så rullas fönstret upp i listen , och bara listen syns på skrivbordet. Det är väldigt praktiskt i program som Gimp. InkScape, Cinelerra och Ardour, där man vill ha tillgång till många fönster och dess inställningar, men tex sitter på en bärbardator och inte vill ha dessa fönster skymma arbetsytan. Under System/Fönster…..Tittelliståtgärd……Dubbelklicka på titellraden för att utföra denna åtgärd:….välj:Rulla upp, eller i inställningstillägget i Ubuntu, ”Ubuntu tweak” kan man välja denna funktion (Ubuntu tweak finns att installera under Lägg till/ta bort program) under ”Fönster/……”Åtgärder för dubbelklick på titellist”………kan man välja ”Rulla upp”. En underbar funktion.

/Tommy Hjalmarsson

I inställningstillägget i Ubuntu, ”Ubuntu tweak” kan man välja denna funktion

Croppa med InkScape

Scenario 1

Om man inte använder InkScape i huvudtaget så är det ett ypperligt crop-program, om inte annat. Jag har här tagit in en bitmappbild på Zappa, som jag tog på en konsert 1984. På lagret överst har jag ett lager som jag kallar Exportlager. På det lagret gör jag en ruta som motsvarar den beskärning jag vill göra, den gula rutan på bilden ovan. Markerar rutan, vänster musknapp, väljer Objektegenskaper, i fältet där det står ID fyller jag i namnet jag vill att bilden ska exporteras till, och trycker på ”sätt”. Gör exportlagret helt transparent, markerar exportrutan (som nu inte syns). Exporterar bilden under ”Arkiv/Exportera Bitmappbild”.

Man kan även fylla i namnet på bilden som ska exporteras i Arkiv/Exportera Bitmappbild….Det namnet kommer även då bli rellaterat till exportrutan, så du kan ha flera crop alternativ där varje exportruta kommer ”minnas” sitt filnamn och sökväg.

Scenario 2

Okej, kanske lite omständigt för att göra en crop men vi säger att vi har gjort en webbsidelayout på 800 x 600 px som bitmapp eller helt i vektor. Vi kan nu göra olika rutor på exportlagret i de pixelvärden/storlekar som vi vill ha på de delar vi vill exportera, alltså de olika bitarna på vår webbsida, huvud, länklist, sidofält och textbakgrund o.s.v. Vi fyller i ID för varje ruta som då kommer bli namnet på de bilder vi exporterar. Gör exportlagret helt transparent, välj ruta för ruta och exporterar våra webbdelar.( Arkiv/Exportera Bitmappbild). Smidigt och mycket bra.

Scenario 3

Vi har gjort fem ikoner som vi vill exportera som fem olika bilder. Vi kan exportera alla fem på samma gång i InkScape. Vi gör våra rutor 48×48 px som också är storleken på våra bilder vi vill exportera, på exportlagret.Vi har satt nya namn på rutornas ID, som kommer bli namnet på våra exporterade bilder. Gör exportlagret helt transparent, och väljer alla rutor på exportlagret.

Går till Arkiv/Exportera Bitmappbild. Sen får vi tyvärr acceptera sökvägen i detta scenario, ändrar vi så ändrar vi bara på den bild som står i fältet ”filnamn”. Sen så sätter vi en bock i ”Batch export ”antal” selected objects”, sen är det bara att exportera fem bilder i ett naffs. Detta går också att göra på scenario 2.

Scenario 3b

Nu kan man bestämma var bilderna ska sparas för varje exportruta med XML redigeraren, om man vill det. Under Redigera/ XML redigerare… i InkScape. Här kan man också sätta ID på objekten (exportrutorna i mitt exempel), sökväg och namn på bilderna man vill exportera.

Varning: Om du tex har exportrutor i 120×120 px och sätter storleken i Arkiv/Exportera Bitmappbild till 48×48 och sen bockar ”Batch export ”antal” selected objects”, så blir bilderna 45×45 eller 46×46 px, dåligt, men så är det. Enstaka exporter kommer dock alltid bli den storlek du anger.

Scenario 4

Vi har gjort en ikon som separat fil på typ 120 x 120 px. Relationen mellan objekt och ritytan är detsamma som vi vill ha på bilderna vi vill exportera och skala.
I teminalen: inkscape /s/ö/k/v/ä/g/bild.svg –export-png=/s/ö/k/v/ä/g/bild.png -w48 -h48. -w48 -h48 betyder 48×48 px i detta fall. InkScape kommer inte starta, utan bara exportera bilden. Har vi flera ikoner som ska exporteras så kan man gör skript. InkScape exporterar SVG mycket bättre än vad tex ImageMagic gör. ImageMagic kommer inte klara att exportera SVG i rätt färger.

#!/bin/bash

inkscape /s/ö/k/v/ä/g/bild1.svg –export-png=/s/ö/k/v/ä/g/bild1.png -w48 -h48
inkscape /s/ö/k/v/ä/g/bild1.svg –export-png=/s/ö/k/v/ä/g/bild1.png -w24 -h24
inkscape /s/ö/k/v/ä/g/bild2.svg –export-png=/s/ö/k/v/ä/g/bild2.png -w48 -h48
inkscape /s/ö/k/v/ä/g/bild2.svg –export-png=/s/ö/k/v/ä/g/bild2.png -w24 -h24

o.s.v

/Tommy Hjalmarsson

Småprogrammen i Ubuntu som löser stora bekymmer.

Småskiten i tex Ubuntu, de små program som bara har en liten funktion finns det massor av, och de flesta redan i Lägg till /Ta bort program eller i synaptic. Många av dem löser ganska stora problem, eller ger en vink om vad man efterfrågar för typ av program, och kan lättare hitta dem.

En ny favorit är Gnote. Ett litet anteckningsprogram i Wiki-stil. Förr så har jag sparat länkar jag ska kolla in senare i den vanliga webbrowsern, och efter många år så blir det ganska mycket, som man inte riktigt vill ta bort och kanske vill behålla. Jag skapade en ny anteckning i Gnote ”gamla länkar., öppnade ”Organize bookmark” i FireFox. Drog länkarna till Gnote antekningarna, och sparade ner sidan som HTML från Gnote. Jag rensade bort typ 1500 länkar på detta sätt.
Gnote är på många sätt rätt uppbyggt, den utgår från att du vill spara, så det gör den alltid när du skapar en anteckning, du kan stänga ner utan tänka på att spara. Bokmärken kan du dra direkt från adressfältet i webb-browsern till anteckningen, du kan länka till andra anteckningar. Om du drar in andra filtyper, som en JPG-bild, in i Gnote antekningar så får du en länk till den lokala filen. Den påminner om ett liknande program som heter Tomboy, men jag gillar Gnote bättre, Tomboy lider av filhanterar-gränssnittet . Gnote är mer direkt och enkelt tycker jag, men är egentligen samma program. Så nu när jag har länkar som jag ska kolla senare så gör jag länkar i Gnote istället, där jag kan skriva rubriker och lite text till alla länkar. Mycket enkelt program med stora möjligheter. Finns här: http://live.gnome.org/Gnote

Referencer är ett annat lite program som är till för tagga dokument, den har jag inte använt så ofta, men nu så. Nu sitter jag och gör ikoner till Ubuntu, och att kliva upp och ner i hel drös med foldrar började bli irriterande. Nu i Refenser så har jag taggat alla ikoner i projektnamnet, så då kan jag se alla ikoner, sen taggat dem i de foldrar de ligger i, sen i anteckningsfältet för varje ikon så skriver jag vilka länkar jag ska skapa till den ikonen o.s.v. Jag får en enkel översikt över alla ikoner på ett sätt som vanliga foldrar inte ger. Det går att använda Phyton programspråket i Referencer också, i vilken utsträckning vet jag inte, men det ger mig idéer. Det finns ett liknande program som heter Tellico, men den kunde inte visa SVG-filer som thumbnails så det blir Referencer för mig. Programmen kan låna in text från andra dokument för tex fotnoter och citat i tex programmet Lyx, leta upp texter på webben från fria databaser med litteratur och andra texter. Programmen har nog ett djup som jag inte utnyttjar nu, men på sikt får vi se. Annars så är det enkelt att få en översikt på dokument som ligger i en hög och strukturera upp den i ämne och innehåll, även filmer, bilder och musik

Båda programmen finns under Lägg till /Ta bort program eller i synaptic.

http://icculus.org/referencer/
http://tellico-project.org/

ljudkonverteraren/SoundConverter, är litet litet program som inte gör mycket väsen av sig. Jag använder den bara för en sak. Jag hittar ofta YouTube fimer som inte är filmer, utan bara några bilder med ljud. Det är radioprogram och intervjuer med mina hjältar, eller någon obskyr låt som inte går att få tag på. Jag laddar ner YouTube-filerna med tillägget Downloadhelper i Firefox och drar in dem i ljudkonverteraren, trycker på konvertera, mycket mer än så gör jag inte. Den konverterar till tex OGG i samma folder som ursprungsfilen, sen så har jag bara ljudfilen och kastar YouTube-filmen. Enkelt och praktiskt.

Finns under Ta bort/lägg till program eller i synaptic.
http://soundconverter.berlios.de/

gFTP, en enkel FTP klient som ser ut som en FTP klient brukar göra. Den finns också en liknande som ett tilläg i FireFox ”FireFTP”, som du får som en flik/webbsida i FireFox webbläsaren när du startar den.

gFTP finns under Lägg till /Ta bort program eller i synaptic.

GADMIN-PROFTPD är ett GUI för FTP-servern, tyvärr lite komplicerat uppbyggt för den ovana och ibland så funkar den inte efter installation på en del datorer. Det som funkat bäst för mig är att ladda den senasta DEB filen från Debian. Om inte annat så är det nog lämpligast att använda synaptic istället för Lägg till /Ta bort program, så att man får med sig alla beroenden. På de maskiner jag jag inte har lyckats starta FTP servern med GADMIN-PROFTPD där har jag kopierat in configfilen från de maskiner som fungerat. Ligger under: /etc/proftpd………….och filen heter ”proftpd.conf”. Om det funkar med en gång, eller efter lite meck, spara en kopia på ”proftpd.conf”, bra att ha liksom.

• Man börjar med att skapa en användare under System/Administration………Användare och grupper, eller så kan det göras i terminalen om man vill det, men det går jag inte in på här.

• Startar GADMIN-PROFTPD, skriver in sitt lösenord som den frågar efter. Under fliken ”Servrar” i GADMIN-PROFTPD så klickar man på ”Importera” och importerar in sin användare.

• Under fliken Användare i GADMIN-PROFTPD så kan man ändra lösenordet, sätta upp användarens roll, som möjligheter till att döpa om, ta bort, skapa kataloger och dyligt i FTP foldern.
  Sen så startar man FTP-servern.

FTP katalogen som skapas ligger under /var/ftp, som man bara kan se innehållet i som root eller som FTP klient.

Tips: Du kan montera vilka kataloger du vill i den foldern, istället för att flytta över filer till katalogen, eller montera en folder i FTP-en där användaren ska lägga ner sina filer, men du måste göra det som root.

sudo mount –bind /home/”hemkatalogen”/Movie/ /var/ftp/

Katalogen som monteras i mitt exempel ovan är: / home/hjalle/Movie/
I katalogen /var/ftp/
Om du har extern hårddisk (eller CD/DVD spelare) så monteras den under /media.
Och då kan det se ut så här:

sudo mount –bind /media/MP3/Movie/ /var/ftp/

HDD som monteras i mitt exempel ovan är: ”MP3″ och dess folder ”Movie”: /media/MP3/Movie/
I katalogen /var/ftp/
Den här monterringarna, i exemplen ovan, försvinner när man bootar om, det tycker jag är väldigt praktiskt för FTP.
Om man vill avmontera den själv så:

sudo umount /media/MP3/Movie/ /var/ftp/

Det är alltså inga filer som flyttas, bara foldern som också monteras på annan plats i filsystemet, och filerna syns direkt under monteringspunkten. Om man monterar flera kataloger under /var/ftp/ och inte vill ha alla filer i en enda drös så kan man skapa monteringspunkter/foldrar för varje montering:

sudo mkdir /var/ftp/Bilder
sudo mount –bind /home/”hemkatalogen”/Bilder/ /var/ftp/Bilder

Eller montera en ISO fil till FTP: sudo mount -o loop -t iso9660 filnamn.iso /var/ftp/iso

Så här kan montera foldrar överallt i systemet, det behöver inte vara just för FTP.

Mer om mount: https://help.ubuntu.com/community/Mount

PureAdmin är ett liknade FTP server program som ska vara enkelt, och det är det. Funkar alltid. Men jag varnar för den. Som default när jag installerat den så kan den som loggar in knalla runt på hela HDD, livsfarligt. Och jag har inte lyckats få det att funka som jag vill, och det gör den mer komplicerad än GADMIN-PROFTPD, som fungerar som en FTP server ska göra. Den inloggade ska bara kunna verka i foldern som tilldelats, ingen annanstans.

Debian paket: (DEB) http://packages.debian.org/sv/sid/gadmin-proftpd
Hemsida: http://gadmintools.flippedweb.com/

Grsynk är ett GUI till rsynk. Enkelt att använda men inte så många möjligheter. Jag använder den för att synka kataloger mellan olika datorer, bilder och dokument. Jag har gjort det enkelt för mig. Datorer som monteras hamnar under foldern .gvfs på hemkatalogen, så jag har satt upp den så här:
Lokal folder: /home/”hemkatalogen”/Bilder/
Extern folder: /home/”hemkatalogen”/.gvfs/”hemkatalogen” på ”extern dator/Bilder/
Detta behöver du inte skriva, du kan bläddra dig fram i Grsynk. För att se dolda foldrar som .gvfs i filhanteraren så tryck på ”ange ett filnamn, skriv in ”.” och välj folder i listan som kommer upp, eller skriv .gvfs, gå in i katalogen och in i din monterade externa dator.
Alltså jag har genat genom .gvfs (som är dold) katalogen till den externa datorn (den måste vara monterad om det ska funka) utan att använda domän eller IP. Mottagar foldern måste vara skrivbar (för ”gruppen” du tillhör när du loggar in på den externa datorn) för att det ska fungera. Den lokala och externa riktingen kan skiftas i Grsynk så att man får samma filer på båda datorerna. Jag ska senare skriva ett synkskript för rsynk som gör samma sak, ihop med programmet Gnome-schedule, typ varje timme. Men då måste jag lära mig lite mer, allt jag hittar på webben handlar om backup, jag vill ha synk, alltså samma filer på båda datorena.

Finns under Lägg till /Ta bort program eller i synaptic.

CryptCeeper skapar krypterade foldrar som du öppnar med lösenord, de monteras som enheter som du kan gå in i. Bra att ha för typ dokument med alla satans pinkoder, lösenord som den nya tiden kräver av oss. När du startar programmet så kommer det upp en nyckelknippa på notifieringsytan, klickar du där så kan du skapa ”New encrypted folder”, du får frågan om lösenord för den foldern, sen är den skapad och monteras, och listas, för val, på samma ställe. När du ska välja en folder som ska monteras så väljer du bara från listan och skriver in ditt lösenord för den foldern. CryptCeepers foldrar skapas på din hemkatalog och är punkt filer så de är dolda. Du kan gå in dem även när foldern inte är monterad, men filerna heter typ bzNkhSKTVWPhoVRI4csBbwyk och kan inte läsas.

CryptCeeper fungera alltså inte likadant som TruCrypt som skapar virtuella hårddiskar. CryptCeeper är smidig och är ett bra komplement till TruCrypt, eller så behöver man inte mer än CryptCeeper.

Finns under Lägg till /Ta bort program eller i synaptic.

/Tommy Hjalmarsson

Xmarks finns nu också för IE

Jag har haft problem med Firefox på min Vistamaskin sedan jag uppgraderade till FireFox 3.5. Webbläsaren krashar vid skrollning, nedladdning av minsta skitfil, å så vidare, att gå tillbaka till 3.0.11 hjälpte inte. Så jag tänkte använda Google chrome istället. Men till min överraskning så såg jag att Fmarks fanns för IE. Har installerat, laddad ner bokmärken från Fmarks server, och det funkar utmärkt. Så nu synkar min IE bokmärken med GNU/Linux Firefox på två andra burkar, hunky dory. Jag är väl inte en helhjärtad användare FireFox egentligen, utan användare av Xmarks, som bara förut fanns för FireFox. Skit i idialen, para IE med Firefox.

Xmarks
http://www.xmarks.com/

GNU/Linux live CD/DVD, rädda dina Win filer via ett OS.

Även om man är Windows-användare och inte gett GNU/Linux ens en glimt så kan en Live DVD/CD med en GNU/Linux dist rädda dagen.

Jag gjorde en liten dum sak på min Ubuntu Studio bärbara som gjorde att jag förlorade grafiken och nätverket. Istället för att mecka så bestämde jag mig för att installera om allting, uppdateringen från 8.10 till 9.04 blev inget vidare och jag har retat mig på det länge, jag ville blåsa om den. Jag hade gjort backupp på dokument och bilder typ två dagar tidigare, men ville spara fler saker innan jag blåste om allt ihop, men inget nätverk och maskinen kan inte läsa eller bränna DVD längre, bara CD.Vad göra.

Jag hade typ tre dagar innan tittat Paldo via en Live skiva, tyckte inte om den. Jag stoppade i alla fall in den i den bärbara och bootade om. Väl inne så anslöts nätverket, som det brukar göra med Live skivor , men det som Paldo också gjorde var att hitta mina andra datorer på Windows-nätverket när jag öppnade det, utan att jag behövde installera Samba eller någonting. Jag kunde flytta det jag ville spara till annan dator direkt utan micklande i huvudtaget……………skönt. Medan det jag ville rädda flyttades till annan dator så surfade jag på internet i Paldo. (jag testade just att boota upp paldo på min Win maskin, likadant där, hittar alla datorer och hårddiskar utan meck.)

Jag har gjort så här många gånger men använt Ubuntu tidigare, det har också varit smärtfritt men Paldo var ”smärtfriarare”. Så Windows folk, skaffa minst en Live dist även om du inte är det minsta intresserad av GNU/Linux, rädda filer på en desktop är ganska trevligt,  väldigt väldigt trevligt är nog det rätta uttrycket.

Det är nog ännu bättre att göra en bootbar USB sticka med paldo, då kan man ju även  bränna skivor, ska testa. Härmed utnämner jag Paldo till min nya räddnings dist. Om det finns fler Live distar ”som bara funkar direkt” ge mig gärna tips.

Paldo Live cd kan man hitta här:
http://www.paldo.org/index-section-downloads.html

/Tommy Hjalmarsson

InkScape 0,47 beta

Exprimentet/bilden har jag gjort i 0.46, så inget här är specifikt för 0,46. Bilden är bara öppnad i 0,47.

InkScape 0,46-devel har varit tillgänglig ett bra tag nu, Nu har InkScape 0,47 kommit med många förbättringar och mycket nytt.

Som:

• Bättre snappfunktioner.
• Display mode har nu också ”no filters” (när jag zoomar in på vindruvan på bilden ovan så blir det trögt som…, så ”no filters” är användbart)
  
• Highlight-ade kurvor vid mouse over.
• Textur/material fyllnad (inget för mig).
• Radergummi för linjer och slutna kurvor (icke slutna kurvor får en linje mellan ändpunkterna vi radering). En annan inställning är att man kan delita hela objektet som radergummit dras över.
• Rename layer fungerar i lager hanteraren, man behöver alltså inte gå in i XML editorn för att ändra namnet på lagret längre.
• Massor av nya tusch effekter på linjer, verkar lovande.
• Måttsättning.

En massa effekter och dylikt har också tillkommit som jag inte använt än, eller aldrig kommer använda.

Det känns som det är ett bättre program att jobba i och inte bara en massa lull lull. Jag trivs som fisken.

För mig så krashar InkScape 0,47 (Ubuntu 64 bit) när jag kopierar objekt mellan olika bilder. Alltid efter kopieringen, och typ 3 editeringar…………KRASH. Så spara alltid efter en kopiering mellan två olika bilder. (ska skriva en buggrapport)

Jag rekommenderar att välja engelska som språk i InkScape, den svenska översättningen är inte gjord av en grafiker och är förvirrande. Ändra språk: File/Inkscape Preferences/Interface….Languange (requires restart).

Deb filer för 0.47 här, 32 o 64 bit:
https://launchpad.net/~inkscape.testers/+archive/ppa
Tarbollar, dmg och EXE filer finns här:
http://www.inkscape.org/download/?lang=en

/Tommy Hjalmarsson

Analytiker?

Google OS analyseras lite överallt. Hot mot GNU/Linux, hot mot Microsoft. Analysen utgår ofta ifrån att Google OS utvecklas, och resten sitter och tittar på. Varför tror man att GNU/Linux, och Microsoft befinner sig i ett status quo.

GoogleOS kan bli en föraning om vad som komma skall, men kan också bli en besvikelse. Att förutse att GoogleOS kommer bli något utöver det vanliga ger inte analyser som säger mycket i huvtaget. Och allt kan sluta med ett stort symbios mellan olika tankesätt, som det ofta gör.

Företag byter fokus på sina produkter baserat på omvärldsanalyser. Kommer GoogleOS visa på nytt tänkande och att det vinner marknad, så kommer varken GNU/Linux eller Microsoft sitta på sina arslen och bara titta på. Vad tex Microsoft har i den hemliga utvecklarlådan sedan 1-3 år tillbaka vet vi inte. Jo lite vet vi ”Gazelle”, och att ”KDE och GNOME” fördjupar sitt sammarbete.

Analyserna är oftast löjeväckande svartvita eller är en färsksvara som är gammal redan när den är publicerad. Det kommer hända mycket på andra fronter också, så när GoogleOS släpps så har omvärlden också förändrats, jag lovar. Nyheten om GoogleOS har gjort att massor av ”bra, men vet inte, få se” projekt lite överallt har en högre status och budget nu..

/Tommy Hjalmarsson

Skapa en font med FontForge.

Introduktion

FontForge är antingen redan installerat i din GNU/Linux distribution eller ta och installera det i Ta bort/ Lägg till program i Ubuntu. Det är gräsligt fult men användbart om man vill göra egna fonter/typsnitt. Webbplatsen http://fontforge.sourceforge.net/ fungerade inte när jag kollade om man kunde ladda ner programmet. Det ska nämligen kunna installeras i Windows också, men som sagt brutna länkar, så jag kunde inte pröva det. Men som sagt finns i Ta bort/ Lägg till program i Ubuntu .

Ett font-editeringsprogram är ett vektorprogram som använder en mall/layout som sköter kopplingen mellan tangent och bokstav, en arbetskarta innehållande bokstävernas olika bilder.
Programmet har ett arbetsformat som heter *.sfd och för att få en fungerande font så måste man konvertera/genera tex truetype från programmet under Arkiv/Generate Fonts, hur enkelt som helst. (exporten kan ge några error medelanden för att visa att din font inte är optimal, eller att du har varit slarvig, men exportera i alla fall. Det har alltid fungerat för mig)

För att få upp editeringsfönstret för en bokstav och verktygspanelen så är det bara att dubbelklicka i en ruta i fontkartan. Det du gör i editerngsfönstret är direkt kopplat till kartan, så du behöver inte spara för varje gång du editerar en bokstav, det är bara att stänga fönstret. Editeringfönstret fungerar som ett vektorprogram gör. Varje bokstav ”du har editerat” efter du öppnade fontdokumentet visas med en svart markering med gula streck på kartan (se bild ovan).
På bilden ovan med ”C” i editeringsfönstret så finns två linjer på vardera sida av bokstaven, det är för att ställa in kerning. Den högra kerninglinjen är flyttbar, den vänstra är inte det. Man får flytta hela bokstaven för att höja eller minska avståndet till den vänsta kerningslinjen. Båda kernings linjerna visar avståndet i siffror i realtid.
”C” i editeringsfönstret på bilden ovan vilar/står på en linje, 0 linjen. Gemena (små) bokstäver som g-j går vanligtvis under 0 linjen. Det finns en linje som inte syns på bilden ovan som ligger under 0 linjen den visar var begränsningen är för bokstaven. Går man under begräsningslinjen så kommer bokstaven klippas av vid skrift. För att se ”kerning mellan olika bokstäver i en text” använder man ”Metrics Window”.

Metrics Window”, där jag markerat med röd ruta skriver man in vad som helst för att få en översyn hur bokstäverna inneraktiverar med varandra och för att visualisera kerning (eng: kearning) http://sv.wikipedia.org/wiki/Kerning mellan bokstäverna. ”Metrics Window” är också kopplat till editeringen direkt så man ser ändringarna i realtid. Så det är lämpligt när man har några bokstäver gjorda att ha detta fönster öppet hela tiden. En annan fördel är om man tex skriver en text (där jag markerat med rött på bilden) så ser man vilka bokstäver som fattas för denna text, då deras platser kommer vara tomma i ”Metrics Window”.

”Metrics Window” hittas under pilen/triangeln längst ut till höger på fontkartan: ”pil”/Window/New Metrics Window.
Under menyn Visa i ”Metrics Window” så kan du zoma in och ut i textpreviewfönstret.

Så för att börja i någon ända så kan man ju börja med bokstäverna i sitt namn, tröttnar man och inte orkar fortsätta så kan man skriva sitt namn i alla fall med sin font. Orkar man fortsätta så tar man adress och telefonnummer o.s.v.

• Man kan arbeta från noll och göra sin font i FontForge,

• eller ladda in en färdig font och förändra den,

• eller importera inskannad bitmappbild för varje bokstav (i bokstavens editeringsfönster) och kalkera,

• eller importera SVG filer från tex InkScape, varje bokstav som egen fil (i bokstavens editeringsfönster) .

FontForge kommer även importera dolda lager från InkScape och slå ihop dem, bara så att ni vet.

Jag har bara gjort två spretiga fonter, en cartoonfont mest därför att jag tyckte att de cartoonfonter som fanns inte var ”jag”. Så jag gjorde en på en min handstil och den använder jag väldigt ofta i mina illustrationer.

Den andra gjorde jag mest på kul och har inte använt så ofta, utom på senare år.

Här i meningen ovan ser man klart att den inte är klar än. Kerningen i första ordet ”Without” visar att inställningar behöver göras i bokstäverna ”u” och ”t”.

Att ha en helt egen font är bara användbart lokalt, och för utskrift eller i illustrationer som exporteras till bitmapp, eller text som konverteras till slingor i vektorprogram. Det är ju bara maskiner som har fonten installerad som kan använda fonten. Men därimot om man gör egna animationer eller webbsidor i Flash så kapslas fonten in i flashfilen så där kan det ju vara intressant att använda egna fonter. Alla typer av 3D och illustrationsprogram som PhotoShop, Gimp, AdobeIllustrator eller InkScape o.s.v. kan konvertera textfonten till slinga eller bitmapp om man nu ska skicka den råa filen tex till kund.eller kompis.

Vill man göra fonter på allvar så är nog denna tutorial användbar, jag ska själv titta närmare på den. http://fontforge.sourceforge.net/editexample.html

Att tänka på:

• Bara slutna slingor kan ha färgfyllnad i FontForge.

• Utan färgfyllnad/slutna slingor så syns ingen text vid skrift

• Vid delite av en vektorpunkt/point/nod så bryts/öppnas slingan i FontForge och färgfyllnaden går förlorad , vilket det inte gör i tex InkScape eller Adobe Illustrator. (Sluter man slingan så fylls den med färg igen)

• Kursiv och bold är ”funktioner” i truetype fonter och inget du själv behöver göra.

• När du blåser om en dator eller köper ny så är nog fonterna du sist tänker på. Du kommer glömma det, jag lovar. Spara både FontForge *.sfd arbetsfil och den truetype konverterade fonten på tex CD skiva, nedlagd tid och fritid är dyrt.
  
• Om du har förlorat *.sfd arbetsfilen så kan du fortsätta editera i truetypefilen om du har genererat en sådan.

Hur installera man fonter då i tex Ubuntu 9.04.

• Terminal hack för den som vill det: http://ubuntu-se.org/wiki/Howtos/Installera_typsnitt

• Eller ”välj en folder”/”höger musknapp”/Öppna som administratör…..den frågar nu efter lösenord…….gå till : /usr/share/fonts/truetype skapa en katalog där du lägger din truetype-font, jag har namnet ”egna” på min folder (du kan naturligtvis lägga din truetype fil direkt under /usr/share/fonts/truetype om du vill det)

• För att kunna använda fonten för skrift för första gången direkt efter installation så måste font-cashen uppdateras, det gör med följande kod i terminalen:
  fc-cache -f -v ~/.fonts
  Eller så uppdateras den vid omstart.

Vem, hur och därför.

Scenarion.
Du gör påskkort,julkort och födelsedagskort på datorn, i alla fall några gånger per år. Du kan göra en font (skanna in ungarnas handstil) bara på de bokstäver som du använder som tex i God jul och Gott nytt år önskar familjen ……o.s.v.

Du tänkte dig inte för och talade om för släkt och vänner att du sysslar med kalligrafi. Så när de ringen ”23:30 dagen innan någons födelsedag” och vill att du göra ett grattiskort så skicka din font så de kan göra det själva eller gör det själv på datorn med ”din” kalligrafi-font.

Du kan lägga in logga, signatur, bild och symboler som vektorer i en font, men bara med svart färg. Du kan göra din egen WingDings eller WebDings font för helt egna personliga behov. i tex IncScape.

Du kan leka med bokstäverna/fonten i både ordbehandlare, grafikprogram som PhotoShop, Gimp, InkScape, Adobe Illustrator, 3D program som tex Blender Maya 3D studio Max o.s.v (truetype fonten kan installeras på alla plattformar). Om du ofta använder vissa typer av symboler i tex InkScape, Gimp eller Adobe Illustrator, som tex pilar i olika former så kan du göra en fońt med dem. Jag är tacksam för FontForge finns (men jag misstänker att det håller på att självdö, föråldrad gräslig GUI, övergiven webbplats, vi får se)

(Citaten på engelska i denna text är bevingade ord sagda av Frank Zappa)

/Tommy Hjalmarsson